Sleepless Days - Hobart day 4

Hobart day 4

5 November 2015 / 06:28 / Glädjestunder, Härvarande / Permalink / 1

Efter en härlig helg i Melbourne fylld med festligheter och massa annat mys har vi nu lämnat fastlandet och flugit över till ön Tasmanien. I måndags anlände vi och vi har redan hunnit vara iväg på två enastående utflykter. I tisdags var vi iväg och vandrade på två olika berg: Mt. Wellington & Mt. Field. Utsikten från Mt. Wellington var magisk då man såg ut över hela Hobart och mycket till. Jag älskar att vandra och Mt. Field vad helt otroligt vackert. Träden var upp mot 70-90 m höga och stammarna hade enorma omkretsar. Det var som en tropisk regnskog fylld med australienska eukalyptusträd och sydafrikanska regnskogsträd. Allt var grönt och galet tropiskt. Det var överraskande fint!

Efter att vi besökt bergen åkte vi till Bonorong och deras vildmarks sancunary. Det var den bästa vi besökt hittills och vi fick lov att både klappa kängururna och mata dem. Så söta de är!! Helt galet! Man vill bara ta med en liten bebis hem i ryggsäcken.. Hehe.

Idag har vi varit i Port Arthur och kollat på det gamla fängelset som nu bara är ruiner, men som under 1830-talet en gång byggdes för att försöka "rehabilitera" kriminella till att bli bättre människor. Engelska brottslingar skickades till kolonin Tasmanien - först till staden Hobart och sedan vidare till en hamn närmre halvön Tasmania Peninsula om de inte ville förändra sitt beteende och om de fortfarande inte ändrade sig så var sista steget att bli flyttad till Port Arthur som ligger på halvön Tasmania Peninsula. Där fick de stanna och arbeta samt utbilda sig för att bli "bättre människor"... Vissa som gjorde bra i från sig fick flytta från fängelset för att leva på ön, men oftast stannade de livet ut. Straffen av att försöka rymma eller inte uppföra sig var fruktansvärda och kunde göra stor fysisk skada. Dock förändrades straffmetoderna med tiden och man började använda sig av psykologi som sätt att "hjälpa" de kriminella. Man trodde att man med psykiska medel kunde bota dem utan att skada dem fysiskt, men den psykiska metoden kom att göra mer skada än någon annan metod de tidigare använt.

Det var verkligen intressant att lyssna på historierna bakom fängelset samtidigt som det var fruktansvärt att behöva bevittna en sådan hemsk plats en sådan fin dag som idag. Att förstå att folk kommit och gått, dött, misshandlats och blivit galna på en och samma plats kändes tungt. Samtidigt var det en väldigt vacker plats och naturen i byn var oemotståndlig. Jag lärde mig enormt mycket.

Det har varit två härliga dagar och imorgon kommer en ny!